Elda med ved Att elda med ved är mycket kostnadseffektivt och dom första åren även ganska roligt,- med åren 'avtar' kanske entusiasmen lite då vedeldningen inte är helt självgående som t.ex. pellet eldning eller fliseldningen kan vara. Vedeldningen kräver hela tiden viss 'handpåläggning',- någon måste helt enkelt vara hemma för att elda. I gengäld så är vedeldning i dagslägetmycket mycket fördelaktig rent ekonomiskt och miljömässigt. Du tjänar MYCKET på att elda rätt!!! Minskad miljöbelastning Förbättrad ekonomi Minskad arbetsinsats Ökad livslängd på anläggningen vi har här sammanställt våra egna erfarenheter av åratal av praktisk vedeldning och drift / underhåll av våran vedeldningsanläggning. Längst ner på sidan hittar du referenser och länkar till material och webb-sidor där vi har hämtat idéer och inspiration. Pannan Vår vedpanna är av typen 'självdragspanna' med överförbränning. Detta är en mycket vanligt förekommande panntyp. Största fördelen med denna panntyp är nog priset. I övrigt så är det nog nackdelarna som överväger,- låg effektivitet (ca: 65-75% maximal verkningsgrad) - Rellativt höga utsläppsvärden - Lämnar mer sot / aska (Ofullständig förbränning) o.s.v. Vedpanna med överförbränning och självdrag. (I genomskärning) 1. Eldhärd (Vedrum) 2. Konvektionskanaler (Flera stycken)(Tuber) 3. Rök-kanal med spjäll 4. Skortensanslutning med rökgastermometer 5. Sotlucka 6. Roster 7. Asklåda 8. Sotlucka med värmesköldsplåt för konvektionskanaler 9. Vedlucka med sekundärdrag 10. Asklucka med primärdrag BLÅTT = Vattenmantling GULT = Isolering Nyare pannor och accumulatortankar har betydligt högre verkningsgrad, men det är något som man får beakta den gång anläggningen skall förnyas. Likväl så är naturligtvis driften och skötsel av den anläggning som står till förfogande i nuläget av största vikt. (Ekonomiskt / Miljömässigt) Eldning Uppstart: Att starta fyren snabbt, för att så fort som möjligt uppnå pannans arbetstemperatur är avgörande för verkningsgraden. Att 'pyr-elda' är inte bra,- dels bildas mera sot/aska,- dels går det åt mera ved för att värma upp accumulatorerna då du måste elda under längre tid. (Lägre verkningsgrad) Ett bra sätt att starta upp fyren på är att använda en gasolbrännare,- metoden beskrivs bl.a. i 'Vedfilmen' från Värmebaronen AB - En fördel med metoden är att pannan vedrum fylls upp redan innan uppstart,- man minskar därmed stilleståndsförluster i jämförelse med den normala metoden att göra s.k. startfyr och sedan fylla upp vedrummet efter att startfyren har tagit sig. Problem med bak-rök undviks därmed också. Man kan även förkorta pannans uppstartstid genom att stoppa vatten cirkulationen i pannan vid temperaturer under t.ex. 75-80grader med hjälp av en termostat på pannans vatten utlopp. Alt. med hjälp av en rökgas termostat i skortensanslutningen (Bättre/Dyrare). Syftet med denna är att pannans temperaturen ska stiga snabbare vid uppstart av eldningen**, samt att minska / förhindra avkylning vid avslutad eldning. Modernare pannor har oftast denna termostat inbyggd redan från fabrik. **) Högre / Jämnare panntemperatur ger effektivare och renare förbränning Termostat för laddpump Förlopp: När elden fått fart och kommit upp i temperatur sker den egentliga förbränningen. Från Vedpärmen: 'Primärluft tas in tidigt i pannan för att torka och förgasa veden och för att underhålla förbränningen. Förgasning eller pyrolys av bränslet börjar så tidigt som vid 100 °C då olika kolväten frigörs. Hela 60–80 viktprocent av veden avges i form av flyktiga beståndsdelar redan vid 350°C. Sekundärluft behövs sedan för att slutförbränna vedgasen. Vedgasen består av ett stort antal olika gaser, var och en med sin antändningstemperatur. För CO är den hela 850 °C. Då gas förbränns ovanför bädden avges värme som värmer upp bränslet ytterligare och mer gas bildas, tills endast träkol finns kvar. En god förbränning erhålles inom temperaturintervallet 850–1100 °C.' Avslut: Vid helt avslutad eldning är det bra om man kan: 1. Stoppa cirkulationen i pannan (Förhindrar avkylning) - 2. Stänga skorstensspjället (Förhindrar avkylning / stilleståndsförlust) Ved / Hantering Den ved som skall eldas och dess kvalite är nog den enskilt viktigaste delen i hela processen. Ved av lövträd (Björk) är att föredra. Blandved går också bra medans ren Furu / Gran ved är något sämre. Vedens fukthalt (Fuktkvot) är mycket viktig,- Du kontrollerar lätt vedens fukthalt med en enkel fuktmätare,- när du eldar skall fukthalten vara <25%, (Helst under 20%) Fuktmätare - Clas Ohlson art# 36-1998 Vedpallar under tak (Torkad 2-3år) Mera om vedhantering -->Här! Skorstenen En vedpanna som arbetar enl. självdragsprincipen medför även att funktion / verkningsgrad påverkas kraftigt av bl.a. skorstenens utförande,- med rätt skorsten fungerar en självdragspanna hur bra som helst,- men med felaktig skorsten så fungerar den inte alls. Även sådant som igensotningsgrad,- lufttryck,- temperaturskillnad inne/ute påverkar pannans funktion / verkningsgrad. Rökgastemperatur Vi har monterat en rökgastermometer på ved-pannans skorstensanslutning,- den går upp till 500° celsius. Med hjälp av rökgastermometern kan vi hålla koll på rökgasernas temperatur när vi eldar. Temperaturen är beroende av många olika faktorer,- allt från hur fuktig veden är till luft-tryck o.s.v. - Efter att man har eldat ett antal gånger kan man 'notera' topp temperaturerna,- när det börjar att bli dax för sotning av panna stiger topp temperaturen kraftigt. Våra topp temperaturer låg med nysotad panna från början på 350-380° C vilket vi tyckte var väl högt. (Vi misstänkte att rökhastighet i pannan är för hög) Enda noteringen om vad som är en lämplig gökgastemperatur efter pannan kommer från rekommendationer för vad som är lämpligt för skorstenen. Från Vedpärmen: 'Rökkanalen ska vara så väl isolerad att temperaturen på brännbar byggnadsdel aldrig överstiger 80 °C. Manteltemperaturen på skorstenen får högst vara 100 °C men detta är i många fall direkt olämpligt om till exempel kaminen eller spisen står i ett vardagsrum. Lätt åtkomliga delar skall förses med skydd mot ofrivillig beröring om det kan ge upphov till brännskador. Man bör alltid diskutera detta med skorstensfejarmästaren vid installation. Beroende på eldstadens avgivna rökgastemperatur ska konstruktionen utföras så att ytans temperatur inte blir för hög. De flesta skorstenar är dimensionerade för en rökgastemperatur på 350 °C.' Dessutom: För att undvika fukt kondensering bör temperaturen en meter ner från skorstenens top inte understiga 80° C Rökgas termometer Draglucka För att utjämna dragförhållanden i panna (Skorstenen) monterade vi in en s.k. draglucka (Motdragslucka) - Dragluckan monterades på skorstenens sotlucka (Se bild) - Dragluckan reglerar dragförhållandet i skorstenen. Vid max drag,- t.ex. kall väderlek släpper dragluckan in 'extra' luft,- detta gör att rökgashastigheten i skorstenen kan hållas konstant (Alt. öka) utan att rökgashastigheten i pannan och konvektionskanalerna blir för hög,- den lägre rökgashastigheten gör att dom varma rökgaserna avger mer värme till pannans vattenmantel (Ökad verkningsgrad) - Med dragluckan monterad går rökgastemperaturerna sällan upp till 300° C. Dragluckans_betydelse.pdf (Tigerholm, Tigrex 25) Montering_Tigex_25.pdf (Tigerholm, Tigrex 25) Dragspjäll Dragspjäll Sotning Det är MYCKET viktigt att sota / rengöra pannan och skorstenen regelbundet. Sotbeläggning i pannans vedrum och rök-kanaler (Tuber) påverkar pannans effektivitet avsevärt. Sotbeläggningarna 'isolerar' främst rök-kanalernas konvektionsytor** och förhindrar överföringen av värme från rök-gaserna till pannan/pannvattnet. **Konvektionsytorna är alltså dom metallytor som överför värmen från dom heta rökgaserna till pannans vatten, när rökgaserna avlämnar sin värme så kyls dom samtidigt ner. Konvektionsytorna har två funktioner: 1. Värmer pannans vatten 2. Kyler rökgaserna. Sotningen av panna och rök-kanaler bör ske regelbundet,- minst en gång i veckan under 'högsäsong' när man eldar som mest. En rökgas termometer i pannans skorstensanslutning kan användas för att hålla koll på 'normala' rökgastemeraturer. När denna ökar för mycket så är det dax att sota. Värmepann-borste inköpt på www.JULA.se Att använda bra / ändamålsenliga redskap underlättar sotningen. När pannborste och rakor börjar att bli nötta så ska du genast köpa nya. borstar och rakor är inte färskvara så det kanske inte är så dumt att köpa någon extra att lägga på 'lager' hemma. Några leverantörer: http://www.osborn.se/ - http://fenixtools.se - http://www.jula.se Aska / Sot Det kan även vara praktiskt att ordna så att sot / aska kan 'mellanlagras' så att man inte behöver gå ut med den varje gång. Tänk på brandfaran med varm aska! Värmesystemet Husets huvudvärmekälla är vedpannan, den eldas för laddning av 2st 500 liters accumulatorer. Laddningen regleras av en LADDOMAT 21. Anläggningen är lite 'ålderstigen' (ca 9år) Ett vattenburet värmesystem behöver löpande tillsyn. Vätskenivån (Vatten) ska vara tillräcklig. (Öppna system) - Vårt värmesystem är slutet och mängden vätska kontolleras genom att man avläser trycket i systemet. Normaltryck för vårt system är 1,2-1,5Kg. Det lägre trycket är vid kall anläggning och det övre när allt är varmt (ca: 80° C) Skillnaden mellan dom två värdena skall inte vara för stort Om skillnaden är för stor beror detta oftast på att den ökande vattenvolymen vid uppvärmning inte kan ta vägen någonstans, antagligen slutar detta med att säkerhetsventilen släpper ut överflödigt vatten. Meningen är att expansionskärlet skall hantera detta. Problemet kan uppstå om: 1. Expansionskärlet är för litet. 2. För lågt mot-tryck i expansionskärlet. 3. För högt mot-tryck i expansionskärlet. - Husets huvudvärmekälla - Här ligger en beskrivning av Vedeldningsanläggningen - Alternativa värmekällor - Huset har även två alternativa värmekällor. I köket finns en vedspis och i vardagsrummet en kamin insats i en öppenspis. Husets alternativa värmekällor - Solfångare - Kompletterar huset uppvärmning med ett solpaket från Borö, En komplett beskrivning hittar du -->Här! - Luftsolfångare - Vi gör även ett försök med en luftsolfångare. En komplett beskrivning hittar du -->Här! - Aktuella mätdata - Aktuella mätdata från hela värmesystemet finns -->Här! - OneWire mätsystem / Installation beskrivning - Använder ett mätsystem med temperatursensorer som kommunicerar via en tråd, därav namnet 'OneWire' - En komplett beskrivning av mät-systemet finns Här! - Länkar / Referensmaterial - Värmebaronen - Vedfilmen Länk till vedpärmen (Navator AB) Länsförsäkringar - Vedboken Go Back! ©1999-2006 SM2YER Goran